Död i soffan och råttlik på marken

Foto: Rebecka O’Nils, 2006.

Dagarna har börjat bli grå och allt som hört sommaren till har börjat sloka. Till och med den insamlade bukett som utgjorde ett försök att bevara, kondensera sommarbehaget inom husets väggar börjar se vissen ut.

Veckor som blivit till månader efter natten då sommarsolståndet nådde sin höjdpunkt. Dag och natt som för en period var exakt lika långa. Ett försök till en slags jämlikhet? Vem vet.

Igår var soligt, idag grått. Sommarens smygande indiantendenser verkar spela spratt med oss frusna svenskar. Får vi en förlängning, eller är det dags att ta på sig höstjackan igen?

Vi kurar upp oss med spänning i soffan. Kriminalare och ond bråd död mitt uppi valtiderna. Allt för olika smaker.

”Scared of the dark?” Jag, på balkong i Stockholm.         Foto: Rebecka O’Nils, 2006.

Läser just nu: Kerstin Thornvall När man skjuter arbetare… (från 1993, den ingår i vår kurslitteratur, har fått Moa-priset.) Samtidigt som jag läser The Passage av Justin Cronin, den är kittlande skrämmande – med ett väldigt bra språk och verklighetsflykt flyger sidorna fram. Fråga om etik och moral, är det inte vad som driver oss att läsa deckare, se thrillers och kriminalare på TV (ex. populära serien Dexter ifrågasätter om/när det är rätt att ”rensa upp”)

Hösten är mysig ändå, man slipper skuldkänslorna att sitta inne och läsa när solen gassar ute. Grå dagar som denna är perfekta för lite kuslig, gripande läsning – eller skogspromenader med Morven, som slukar varenda råttlik hon hittar på marken…!

Senaste läsningen tillsammans med mitt nya arbetsverktyg: en bandare.

Annonser
Det här inlägget postades i Inspiration, Litteratur, Vardag. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Död i soffan och råttlik på marken

  1. maria nylocks skriver:

    Jattekul att kolla in din blogg! Du skriver sa fint. Stor kram

  2. Katarina skriver:

    Tack Maria, kul att du tycker det! Stor kram!

  3. Klara skriver:

    Vad tycker du om ”När man skjuter arbetare”?
    Jag har läst den och tycker att den var väldigt bra, men mycket otäck på nått vis. Den satte spår faktiskt! Och då måste det ju vara en bra bok!

    Kul att läsa din blogg! / K

  4. Katarina skriver:

    Jag tycker att den är lite tjatig till en början, men sen blir den väldigt bra och flyter på bra i språket. Den sätter verkligen spår, man blir helt matt och jag har delat upp så att jag läser 100 sidor åt gången – delar den i tre, så jag får vila lite några dagar och hämta mig. Hua..men viktig litteratur.

    Har du läst Moa Martinsons ”Mor gifter sig”? Den hade vi som litteratur på IB, den satte också spår – men det var samtidigt också lite tjatigt ibland, som att hon kände att hon behövde vara övertydlig.

    Kul att du läser den! :) Kramar Kat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s