Filékniv för en tia

Det är inget vidare att höra ord som ”Men har du sett?!” och ”… inget kul med kniv på jul …” när man ligger på en brits under röntgenapparat dan före dan före dopparedan. Doppa redan? Doppare-dan, fantastiskt våldsförande på språket, då vi slänger oss med nymodiga termer, och plötsligt vid traditionstid brukar gammalsvenska som om orden vore gamla kamrater att återse efter lång tid. Är vi glada för julen? En del, andra inte. Men så är det alltid.

På Coop kostar en filékniv en tia. När knivarna hänger där bredvid märkestilltyg och tresiffriga bud, tror man att något är fel. Det här budgetverktyget kommer säkert gå av, knäckas. Den mänskliga misstänksamheten som gör att man absolut tror, att det är något dödligt fel på en – där under röntgen. Men hoppet överger aldrig människan,
och det var inte värre än att min fot har en inre blödning; inget mer, inget mindre. Halka på is hör väl årstiden till. De trodde det fanns en spricka, men det var alltså lugna puckar. Lagom långa pulkabackar…

Tankegångar går i diktform ibland:

Diplomati eller Mtv,
vad väljer de tror du?
Lura inte dig själv,
utan ledtråd vet du besked.
Ändå stänger du inte av.

Annonser
Det här inlägget postades i Dikt, Inspiration. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s