Nyskrivet

Katarina O’Nils, oktober 2011

Det är något hoppfullt med broarna över Stockholm
kanske har jag landsbygden att tacka för mitt friktionsfria förhållande.

Svindlande, vindlande, vackert
är vyerna över vattnet
Glittrande över Gamla stan
ett minne från när jag besökte som barn

Tidningshusen tornade upp sig,
byggnader från dåtid formade min framtid
ett minne från förr
aktualiserat

En lycka att hålla kvar vid –
Det är något hoppfullt med broarna över Stockholm.

Annonser
Det här inlägget postades i Dikt, Inspiration. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Nyskrivet

  1. melwa skriver:

    underbart vacker bild och dikt.

  2. Katarina skriver:

    Tack, kul att du gillar den.

  3. Elin Ullman skriver:

    Verkligen, fantastiskt vackert! Dock fick jag kalla kårar av ”det är något hoppfullt med broarna över Stockholm”

  4. Katarina skriver:

    Jaså, varför? Hela dikten eller just den meningen?

  5. Håkan skriver:

    Gillar den här. Du ska se att du väcker min poetiska ådra med tiden :-)

  6. Erik Wandus skriver:

    Oerhört välformulerad rad: ”byggnader från dåtid formade min framtid”. Motsatser som samspelar. Vackert!

  7. Katarina skriver:

    Tack så mycket, roligt att höra!

  8. Katarina skriver:

    Tack Håkan, roligt om jag kan vara till hjälp med det! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s