Historier bland historier

Jag har kommit till vändpunkten. Till slutet av frågorna och början på svaret. När de kittlande tankarna besvaras av ett: jaha, såhär blev det. När hjälten visar sig vara antihjälte och primadonnan inte var något annat än en billig kopia. Varje historia är en upprepning av samma visa. Snyggt omarbetad, fint omskriven. Men ändå, en upprepning. Vi lyssnar på varandras historier och upprepar dem för andra, för varandra. Gång på gång i tidens gång. Det är skrivande och berättande. Det är vardagsliv och intriger. Gång på gång.

Det var en gång… vi har hört det förr och kommer höra det igen. Ändå tröttnar vi aldrig. Vi vill att hjälten visar sig modig, sann sitt namn och överkommer hindren så att hen till slut får sin prins eller prinsessa. Eller presidentkandidat, om man är lagt åt det hållet.

Historien. Sagan. Berättelsen. Dikten. Kärt barn har många namn. Vi fortsätter att upprepa en och samma visa, under olika titlar. Det är livet: en historia i historien av historier.

Där befinner jag mig just nu: efter drygt 300 sidor och lite mer än halvvägs in i dramatiken av en modern bästsäljare står jag vid vändpunkten. Kan jag lika gärna lägga ned boken och nöjd och belåten med min insikt om att ”det är som det är” har uppfyllts? Nej. Den här är tillräckligt välskriven för att fortfarande innehålla frågetecken: hur ska det gå för den otrogne mannen? Han är ändå tillräckligt oskyldig för att kunna gå fri? Men är det rätt?

Boken ger mig till och med utrymme för moraliska resonemang. Vardagsfilosofi på hög nivå!

Varför gör jag då detta metaresonemang? Det har säkerligen och helt bestämt gjorts redan en, två… massor med gånger. Svaret cirklar kring: därför att vi fortfarande har frågor. Vi vet fortfarande inte riktigt hur slutet ska bli. Även om vi samtidigt gör det: Vi ska alla dö.

På vägen vill vi underhålla och underhållas. Vi vill göra våra liv, våra berättelser, unika. Hur ska det gå? Det ”riktiga” slutet vet vi. Men inte vägen dit. Därför är vägen mer möda värd än målet. Se till att tänka på det, påminnas om det. Nu ska jag ta upp romanen igen och se hur det går i den här handlingen.

(Lästips på tema förgänglighet finns i dagens SvD Under strecket: http://www.svd.se/det-svara-ar-att-vanja-sig-av-med-att-vara-ung/om/kultur:under-strecket)

image

Annonser
Det här inlägget postades i Blogg, Inspiration, Litteratur. Bokmärk permalänken.