Axessbloggen: ”Svänger vi oss för mycket med svengelskan?”

Svengelskan i franskaIdag skriver jag i Axessbloggen om engelskans påverkan på svenska språket. Förfärande eller förtjusande? Det ger åtminstone upphov till en hel del funderingar.

Läs blogginlägget, här.

Och tips om mer intressant läsning på området finns här.

Publicerat i Inspiration, Litteratur, Språk | Lämna en kommentar

Mysångest

Det är lördagsmorgon och ljuset från den nyfallna snön sticker vasst i ögonen. Med en kopp djupsvart kaffe slår jag upp tidningens kulturdel och läser om ”svarta känslor i sandlådan”. Den nya serieboken Total panik av Tomas Zackarias Westberg.

”Enrutingar fyller ut varje sida och tillåter Westberg att skildra de tunga känslorna genom att dra på bakgrundssvärtan ordentligt, ett klassiskt drag i svenska ångestserier sedan Joanna Rubin Drangers ‘Fröken Livrädd & Kärleken’ (1999)”, skriver recensenten Elise Karlsson (SvD 21/3). Jag riktigt myser över vardagssvärtan.

Total panik är utgiven på relativt nystartade Syster förlag. Här ges Westberg 316 sidors utrymme att skildra föräldraskapets rädslor med äkta svensk mysångest! Underbart, känner jag. Medelklassen – Svensson – med rätt att unna sig lite mysångest mitt i volvoromantiken.

Tankarna går till Erik Helmersons eminenta romaner Den onödige mannen och Au revoir, Magnus. Böcker som tillåter protagonisterna att både vältra sig i ångest och att kanske faktiskt försöka våga ta steget ur en lite smått olycklig tillvaro.

Varför skildras inte fler sådana flyktförsök? Kanske gör det det? Eller kanske för att vi inser att det är oss själva vi egentligen vill ändra på, inte andra omkring oss eller deras beteende.

Här sitter jag och lördagsfilosoferar: rik på tid och ständigt sugen att lufta mina tankar i text.

Mysångest. Sug på den – och trevlig helg!

image

Publicerat i Inspiration, Litteratur, Media, Vardag | Märkt | Lämna en kommentar

Hellre bok än padda?

I Sverige ler man artigt utan att säga något. Jag gräver efter block och penna men hittar bara det ena. Istället tvingas jag ta upp telefonen och låta fumliga fingrar leta sig fram över alltför små och närliggande tangenter med tvångsmässig rättstavning. Vad var det jag skulle skildra nu?

Jo, jag satt och läste tills bussen stannade vid Centralstationen. Där klev resenären vid min sida av. Jag hade noterat honom redan när jag satte mig. Precis som jag läste han en bok. Mjuka sidor, hård utsida. Ord på papper som står tryckta, inte studsar mot en tillrättavisande skärm som gör oss till alla andra: Dagvandrare med skärmen ständigt närvarande.

Jag vet, man låter lätt bitter. Men trots teknikens storhet och valfrihetens breddning och den berikande rikedomen av kunskap, kontakt och …kul (?) blir vi också fångar för vårt eget beroende. Boken på bussen i den stilige mannens händer är ett undantag. Retro, om man så vill. Medan blicken tycks mer låst till skärmen tillåter boken mer intryck. Jag ser att vi bläddrar vid nästan samma ögonblick. Vi håller böckerna på liknande sätt.

Men så kommer utropet, bussen gör halt. Jag ser hur han låter bokmärket glida in mellan bokens sidor. Jag ställer mig lydigt vid sidan av sätena. Snart kommer det: han som bokläsare, klart han säger ”tack”! Hur låter hans röst? Jag ler, han ler. Och går av.

I Sverige ler man artigt utan att säga något.

Publicerat i Inspiration, Vardag | Lämna en kommentar

Nya dikten ”Klockan går”

IMG_0417

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar

Axessbloggen: ”Renässans för lyxen”

Mitt i krisande flygtider finns möjlighet för lite återupplivad lyx, läs mer i Axessbloggen.

Come fly with me

Publicerat i Inspiration, Samhälle, Vardag | Lämna en kommentar

”Lämna inte walk over till Ryssland”

Vi behöver ett brett utbud av olika energikällor och kan inte enbart lita på vind, sol och politikerstyrda subventioner. Energiwende må ha goda poänger med hållbara satsningar. Men så länge den energipolitiken gör oss beroende av fossila bränslen och makthungriga länder är det bara dumt att lämna walk over på kärnkraftsarenan.

Läs hela ledaren ”Lämna inte walk over till Ryssland” i Norrköpings Tidningar idag.

Publicerat i Journalistik, Media, Politik, Samhälle | Lämna en kommentar

Hemmakväll à la Fröding

App

Med diktsamlingen Vilken tur att vi träffades innan vi dog (Orosdi-Back, 2014) debuterar författaren Sara Paborn som poet. Hon har även startat appen ”Poesi på g” där flera kända namn läser Paborns dikter högt för lyssnaren.

Baksidestexten beskriver samlingen väl: ”I Sara Paborns dikter får vi följa ett kärleksförhållandes uppgång och fall. Från de första knastrande stegen till vardagens flottiga omfamning. Här finns humor, beska och svärta. Men också hoppet – som hängs upp som en nytvättad himmel över allt som varit.”

Flera är existentiella och tre dikter står ut lite extra för mig: ”Medan vi pågår”, ”Hemmakväll” och (näst sist i samlingen) ”Det du en gång sett”. Ur ”Medan vi pågår”:

Hela livet måste vi sträcka oss efter det / vi inte fullt förstår / Meningen vecklas ut / medan vi pågår

När jag först läser dikttiteln ”Hemmakväll” ryggar jag lite inför den något fredagsmysiga framtoningen, men den visar sig vara träffsäker och påminner om Fröding. Den inleds i tevesoffan, med nattade barn och den något tragiska bilden:

Där är du / och här är jag / En gång var det vi

(Verserna får mig också att tänka på min dikt ”Illusionen av oss” och avslutningen med: Bilden av oss / är vackrare / än vi / Det vi som andra ser / Det finns inte mer.)

I mitten av ”Hemmakväll” kommer Fröding-crescendot i modern tappning: Här gnisslar drömmar / här tickar tid / Här är det tyst / i domnad frid / Här nöter skrov mot skrov / här slipas gamla stenar / Vi är enmansjollar bundna / vid opålitliga grenar

Och avslutet knyter an till början, till verklighetens tyngd: Samma vågor maler / skaver långsamt genom färgens fjäll / Men i fönstrets spegel liknar det / en vanlig hemmakväll

Dikten är mycket stark, kanske just eftersom dramatiken också utspelar sig ”på bästa sändningstid” hemma i fredagsmysets lugna vrå?

Den allra sista dikten heter ”Början”, vilket blir ett betryggande avslut med hopp om ”nya himlar”. Och den ovan nämnda ”Det du en gång sett” tar man verkligen med sig:

Orden du hört kan ingen ta ifrån dig / Allt du sett finns lagrat i din blick / Hos dem du berört finns du ristad för evigt / Din tyngd har du samlat längs vägen du gick

Det är en vacker, träffsäker diktsamling (och intressant app man med fördel också kan prova på) som varmt rekommenderas. Läs mer på förlaget hemsida, här.

Publicerat i Dikt, Inspiration, Litteratur, Språk | Lämna en kommentar